En del av de svenska fäbodbrukarna är med i riksföreningen Sverige Förbundet Sveriges Fäbodkultur och utmarksbruk (FSF) (www.fabod.nu) och Norge finns den nationella föreningen Norsk seterkultur (https://www.seterkultur.no). FSF och Norsk seterkultur är de två drivande föreningarna i projektet att nominera fäbodkulturen/seterkulturen
Vid sidan av riksföreningen finns det även regionala föreningar i Sverige, Dalarnas fäbodbrukarförening (https://sv-se.facebook.com/dalafabod/), Föreningen Värmlands Säterkultur (https://sv-se.facebook.com/varmlandsaterkultur/), Gävleborgs fäbodförening (https://gfabod.blogspot.com), Jämtland Härjedalen Fäbodförening och Värmlands säterbrukarförening . Sedan finns det dessutom olika lokala föreningar.
Övriga
Många fäbodar i Sverige idag förvaltas av hembygdsföreningar i fäbodlänen och utöver de lokala hembygdsföreningarna så finns de regionala hembygdsförbunden
(Jämtland: https://www.hembygd.se/heimbygda, Dalarna: https://www.hembygd.se/dalarna, Gävleborg: https://www.hembygd.se/gastrike-halsinge, Värmland: https://www.hembygd.se/varmland).
Vid sidan av själva fäbodarna så förvaltas delar av fäbodkulturen också av helt andra aktörer i samhället. Exempelvis har delar av fäbodarnas livsmedelstraditioner studerats och förts vidare av Eldrimner – Nationellt resurscentrum för mathantverk (https://www.eldrimner.com).
Utövandet av hantverket att bevara byggnader och hägnader respektive slöjden för att dels tillverka de redskap och kärl som nyttjas i bruket och dels de produkter som tidigare var en del av fäbodkullans sommarbeting förvaltas av hantverkare och slöjdare och då kan ju särskilt länshemslöjdskonsulenterna och Nämnden för hemslöjdsfrågor (https://nfh.se) samt Hantverkslaboratoriet (https://www.gu.se/hantverkslaboratoriet).
Vallmusiken (bl.a. lockrop, kulning och näverlurs-, ko- och bockhornsblåsning) lärs ut och förs vidare inom en mängd olika kontexter av både amatörer och professionella musiker.