Unesco beslutade om konventionen om tryggande av det immateriella kulturarvet 2003 och syftet var just att trygga och synliggöra det immateriella kulturarvet som en kontrast till det materiella. Svenska Akademien förklarar ”im·materi·ell” med termerna ”okroppslig, andlig” och att kulturarv utgörs av ”bestående yttringar av en kultur genom hela dess historia”. Ett okroppsligt och andligt kulturarv. På engelska heter det intangible, dvs något som inte är gripbart, ett kulturarv som man inte kan ta på. Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet kan ses som en motsvarighet till den mer kända Världsarvskonventionen, eller egentligen Unescos konvention om skydd för världens kultur- och naturarv (från 1972), som syftar till att skydda minnesmärken, byggnader, miljöer m.fl., dvs i högsta grad materiella och fysiska kulturarv. Konventionens andra paragraf fastställer att det immateriella kulturarvet kan klassificeras i fem domäner:
(a) oral traditions and expressions, including language as a vehicle of the intangible cultural heritage;
(b) performing arts;
(c) social practices, rituals and festive events;
(d) knowledge and practices concerning nature and the universe;
(e) traditional craftsmanship.
Var och en av dessa kallas nod och har fördelats på en ansvarig myndighet:
a) Institutet för språk och folkminnen och Nordiska museet: Muntliga traditioner och uttryck, däribland språket som förmedlare av det immateriella kulturarvet samt sociala sedvänjor, riter och högtider. Kunskap och sedvänjor rörande universum
b) Nämnden för hemslöjdsfrågor: Traditionell hantverkskunskap
c) Statens musikverk/Svenskt visarkiv: Framföranden – musik, dans och teater
d) Riksantikvarieämbetet: Kunskap och sedvänjor rörande naturen samt kulturarv som hör samman med materiella kulturarv och kulturmiljöer i Sverige
I Norge er det per nå ni frivillige organisasjoner (ikke statlige organisasjoner, NGOs) som er godkjente som samarbeidsparter i arbeidet med immateriell kulturarven. Disse skal bidra til å identifisere, definere og videreføre immateriell kulturarv. (https://kulturdirektoratet.no/web/guest/museum-kulturarv/vis-artikkel/-/aktuelt-soknadsprosedyrer)
- Norges Bygdekvinnelag: rådgivende organ innen immateriell kulturarv og eksperter på matkultur. https://bygdekvinnelaget.no/norges-bygdekvinnelag-er-tildelt-unesco-status-som-mateksperter
- Norsk Håndverksinstitutt på Maihaugen: ansvar blant annet for håndverksregisteret, dokumentasjons- og opplæringsprosjekter innen håndtverk, mm. https://handverksinstituttet.no/immateriell-kulturarv/norsk-haandverksinstitutt-og-vern-av-immateriell-kulturarv
- Norges Husflidslag: jobber blant annet med et landsomfattende prosjekt “rødliste” for å samle inn og dokumentere husflids- og håndverkskunnskap for framtiden. https://husflid.no/
- Norsk Etnologisk Gransking (NEG): har ansvar for å samle, forvalte, formidle og forske på beretninger om dagliglivets historie, er et nasjonalt ressursenter for innsamling av personlige minner. https://norskfolkemuseum.no/NEG
- Norsk Institutt for bunad og folkedrakt: arbeider for å bevare og videreføre immateriell kunnskap knyttet til folkedrakter og bunader. https://bunadogfolkedrakt.no/unesco-og-norsk-institutt-for-bunad-og-folkedrakt
- Norsk senter for folkemusikk og folkedans: arbeider med å fremme, verne og videreføre folkemusikk og folkedans som kulturuttrykk, gjennom prosjekter, pedagogisk arbeid og arkivforvaltning. https://www.folkemusikkogfolkedans.no/ika
- Norsk Forening for Fartøyvern: arbeider for bevaring og vern av verneverdige fartøy. https://norsk-fartoyvern.no/akkreditert-ngo-av-unesco/
- Forbundet KYSTEN: har en fagrådgivende rolle innen områdene kystkultur, fartøyvern og maritimt kulturminnevern https://www.kysten.no/
- Noregs Ungdomslag: arbeider med å overføre kunnskap og kulturuttrykk fra generasjon til generasjon i lokalmiljøene, slik som dans, musikk, håndtverkstradisjoner. https://www.ungdomslag.no/kva-skjer/artikkel/nu-er-no-ekspertorganisasjon-i-unesco/