Ett av slutresultaten i projektet är den affärsutvecklingsmanual för fäbodbrukare och mathantverkare som vi tillsammans med samtliga deltagare i projektet har tagit fram. Manualen ska hjälpa den som på egen hand vill utveckla sin verksamhet med särskild fokus på biologiskt kulturarv, men kan även fungera bra som kursmaterial. Manualen finns att ladda ner på följande länk: https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/cbm/dokument/publikationer-cbm/cbm-skriftserie/foretagsmanual-191107.pdf
Då har den äntligen kommit!!!
Fantastiska fäbodboken rykande färsk och skriven av duktiga duon Bolette Bele från NIBIO och Håkan Tunón från SLU.
På besök i Ovanåker
Lördagen den 9 mars var vi på besök i Ovanåker. Vi presenterade projektresultaten såhär långt för styrelsen för Föreningen för fäbod- och utmarksbruk. Mötesdeltagarna är både kloka och kunniga i alla de frågor som vi arbetar med så vi fick fantastisk input inför slutspurten. Att mötet sedan skedde i en sådan vacker miljö gjorde bara saken bättre.
En väldigt intressant diskussionspunkt på mötet var frågan om grödkoder. Nedan finns ett inlägg i diskussionen som Carin Gisslén-Schönning skickade till oss efter mötet. Viktigt! Nedan finns hennes text i sin helhet.
Älgnäs 8 mars -19
Behöver markerna delas upp i åker, bete och skog?
Så inleder föreningen Knytkraft sin inbjudan till konferens 28 mars 2019:
”Är det en myt eller en naturgiven konflikt mellan bruk av naturen och vård av naturen? Kan hög vitalitet förorenas i ekosystemet och effektivt tillfredsställda behov hos människan? Vad kan vi lära oss av det gröna kulturarvet och fäbodens principer? Behöver markerna delas upp i åker, bete och skog?”
Fäbodrörelsen behöver påverka regelsystemet på många nivåer.
Ett konkret förslag som vi inom GFF formulerade i samband med Swotanalysen inför kommande Landsbygdsprogram GJP vill jag gärna dela:
Ge oss nya/fler grödkoder för de Ekosystemtjänster som betande djur på skog och i utmarker utför inom Miljöersättningarna.
En ny kod, betesmark i fäbod, kan ge oss en bredare uppfattning av
omfattningen av Fäbodbruk och en annan kod för utmarksbete, kan ge oss mer
kunskap i viktiga förhållanden där bete sker.
Eller slå dem samman till en kod Ersättning för bete i skog och utmarker
Vi önskar även att man ser över begreppet, ersättningen Skogsbete, som vi lägger så
olika innebörd i. Jordbruksverket har en innebörd och gemene man en annan.
Med dessa konkreta ändringar kan man få en tydligare bild av hur många fäbodar som
betas och sköts utan att den sk Fäbodersättningen har betaltas ut.
Så här ser Nuvarande Grödkoder/ersättningarna ut i dagsläget:
inom Miljöersättningarna
52 Betesmark
53 Slåtteräng
54 Skogsbete def. se Jordbruksverkets hemsida
55 Fäbodbete utan gårdsstöd- mestadels i skog, endast för dem med sk Fäbodåtagande
61 Fäbodbete med gårdsstöd- troligtvis inhägnat, endast för dem med sk Fäbodåtagand
95 Restaurering
Med de nya grödkoderna, betesmark i fäbod och en annan kod för utmarksbete, eller den sammanslagna koden Ersättning för bete i skog och utmarker
kan vi få en bredare uppfattning av omfattningen bete knutet till fäbodar och utmarker,
oavsett Fäbodersättning eller ej. Det kan ge oss mer kunskap om viktiga förhållande.
Genom detta kan man även identifiera dessa skogens tillskyndare för Biologiska mångfald,
ge dem nya och markandsmässiga ersättningar för att förhindra igenväxning utifrån
miljömålet Levande skogar. Och för att tillsammans återta den viktiga traditionella
kunskapen om bete i skog och i utmarker.
Fäbodkulturens särställning genom Konventionen om biologisk mångfald med
artiklarna 8 och 10 befästs ytterligare.
Till vem, med påverkan inom hela ersättningssystemet ska vi skicka detta konkreta förslag?
Carin Gisslén-Schönning
Medlem i Förbundet Svensk Fäbodkultur (FSF) och
Gävleborgs Fäbodförening (GFF)
Det gäller livet! vårt levande gröna kulturarv
Under ovanstående rubrik samlades igår ett 60-tal personer på Kungliga Skogs och Lantbruksakademiens lokaler i Stockholm för att diskutera hur vi kan arbeta vidare för att bevara vårt gröna kulturarv. Seminariet kom till som ett resultat av Nordiska Museets nedläggning av forsknings- och odlingsverksamheten av gamla kultursorter.
Seminariet genomfördes utifrån Open Space och 18 teman diskuterades. Vi i projektet höll själva i diskussionen kring temat Sensorik/Affärsutveckling och deltog tillsammans med andra även i diskussionen om hur vi kan öka medvetenheten om begreppet biologiskt kulturarv.
Deltagare väljer vilken diskussion de vill vara i
Projektteamet i diskussionsgrupp på KSLA:s bibliotek
Auditoriet
Beskrivning av ”vår” föreslagna diskussionsgrupp
Svensk fäbodkultur och utmarksbruk – nytt nr och ny information
I senaste numret av Svensk F’äbodkultur och Utmarksbruk finns flera intressanta artiklar, bland annat en artikel skriven av Håkan Tunón där han berättar om vår senaste träff i Austkil.
http://fabod.nu/vart-arbete/vad-hander/
Program for Workshopen 27-29 November
Her kan dere laste ned programmet. Påmeldingsfrist er 5. november.
Svensk fäbodkultur och utmarksbruk – nytt nr och ny information
I senaste numret av Svensk Fäbodkultur och Utmarksbruk finns flera intressanta artiklar, bland annat en artikel skriven av Håkan Tunón där han berättar om vår senaste träff i Austkil.
Inleder FM i mathantverk
Imorgon kring niosnåret har jag fått äran att inleda Finska Mästerskapen i mathantverk och då kommer jag att berätta om vårt arbete i projektet. Bilden här visar på omslaget till den affärsutvecklingsmanual för fäbodbrukare och mathantverkare som har utvecklats under vårt projekt. Jag känner mig ödmjuk och glad över att få äran att kommunicera våra gemensamma resultat.
Stort tack till er alla fantastiska producenter som har bidragit till detta!
Kåtor, kokhus, fähus….
Livsmedel och andra produkter som har sin utgångspunkt i ett biologiskt kulturarv, d.v.s. landskapet, växterna, klimatet, traditionen, den nedärvda kunskapen, lantraserna, know-how behöver också de byggnader som traditionellt har använts för att livsmedlen/produkterna ska bli till.
När producenten blir äldre och inte klarar av att ha kvar djuren kan gällande lagstiftning om när man har rätt att ha kvar en byggnad frontalkrocka med behovet av att bevara de byggnader som varit både en del av landskapet och av det biologiska kulturarvet.
Aftonbladets artikel om Anita och hennes kåta belyser de tvetydigheter och motsättningar i samhälleliga målsättningar när man å ena sidan har en lagstiftning som rör bebyggelse och där det å andra sidan finns ett tydligt samhälleligt uppdrag på att bevara vårt arv. Artikeln visar ett av många exempel på samhälleliga konflikter som på ett eller annat sätt kan påverka möjligheten att bevara vårt biologiska kulturarv.
Imorgon kör vi igång nästa workshop om affärsutveckling för fäbodbrukare och mathantverkare 12-14 mars
Nedan hittar du programmet i sin helhet.
Varmt välkomna allihopa!
Program for Workshop
«Biologisk kulturarv som bærekraftig verdiskaper»
Dato: 12 – 15 mars 2018 (Del 1: 12–13 mars, del 2: 13–15 mars)
Sted: Oltjärn Kurs och Fritid, Hede
Detta är ett kurstillfälle som egentligen är en kurs om två olika delar. Del 1 (12–13/3) är en repetition från Austkil i november 2017, slik at de som deltok der kommer til Del 2 fördjupningskursen (13–15/3).
Måndag 12 mars
17.00 – 18.00 Oppmøte, innkvartering og enkel mat
19.00 – 21.00 Velkommen (v/ Håkan Tunón, Centrum för biologisk mångfald & Paulina Rytkönen, Södertörns högskola).
Hva er biologisk kulturarv og hvorfor fokusere på dette temaet?
Presentation av deltagarna och deras verksamhet (ca. 15 min per produsent).
Tisdag 13 mars
07.00 – 8.30 Frukost
08.30 – 11.30 Metoder för att beskriva smakord – inklusive praktisk övning utifrån någon produkt (Paulina Rytkönen). Ta med egna produkt til dette!
11.30 – 12.30 Lunch
12.30 – 14.30 Forretningsutvikling basert på egne ideer. Gruppearbeid, individuelt arbeid (v/Anders Linga, Proneo och Paulina Rytkönen, Södertörns högskola).
14.30 – 15.00 Kaffepause
15.00 – 18.00 Forretningsutvikling basert på egne ideer. Gruppearbeid, individuelt arbeid (v/Anders och Paulina).
18.00 – 19.00 Middag ankomst för de som var med i Austkil
19.00 – 21.30 Hva skjedd siden sist? Produsentene oppsummerer hvordan de har jobbet videre med sine egne forretningsideer siden forrige workshop. – (ca. 15 min per produsent).
Onsdag 14 mars
07.00 – 08.00 Frukost
08.00 – 12.00 Eldrimners arbete med fäbodbrukare. (v/Birgitta Sundin, Eldrimner).
Introduktion till kartläggning av biologisk kulturarv på egen gård/platsen. (v/Håkan & Bolette).
Individuellt arbete med kartor över gamle kulturmarker, arealer brukttil høsting av ulike fôrressurser, ferdselsveier, kulturminner, kulturspor i tre, tradisjonell bruk av planter, sagn mm. Ta med for eksempel gårdkart og andre kart over egen eiendom (også inkludert utmark).
Parallellt videre jobbing med egne forretningsideer, individuell veiledning etter ønske (v/Anders).
Parallellt individuell feedback på produkter och affärsidéer (v/Paulina).
12.00 – 13.00 Lunsj
13.00 – 16.00 Fäbodprodukternas/småskaleprodusentenes smakord. Praktisk övning med exempelvis spekemat, smör och ost (v/Paulina & Sofia Ågren, Eldrimner). Ta med egne produkter.
16.00–17.30 Vilka är konsumenterna och hur arbetar vi med dem? (v/Paulina)
18.00–19.00 Middag
Diskussion om hur vi arbetar med konsumenter
Torsdag 15 mars preliminärt
07.00 – 08.00 Frukost
08.00 – 12.00 Etnobotanik och biologiskt kulturarv – presentation och diskussion om nytta och möjligheter. (v/Håkan & Bolette).
Skjøtsel av verdifulle kulturmarker (tilskuddsordninger?). (v/Bolette & Håkan)
Vad kan kommunen hjälpa till med? (v/Malin Fjellgren, landsbygdsutvecklare, Härjedalens kommun)
Avslutning och vad blir nästa steg? (v/Bolette, Håkan & Paulina)
12.00 – 13.00 Lunch
Ta gjerne kontakt med oss for ytterligere informasjon:
Håkan Tunón (CBM, Centrum för biologisk mångfald, Uppsala): Hakan.Tunon@slu.se
Paulina Rytkönen (Södertörns högskola, Stockholm) paulina.rytkonen@sh.se
Bolette Bele (NIBIO, Norsk Institutt for bioøkonomi, Stjørdal): bolette.bele@nibio.no
Velkommen!
Følg oss gjerne på bloggen / Följ gärna vår blogg:
https://fabodkultur.se/blogginlagg/
Och på facebook: https://www.facebook.com/Mat-med-Historia-187429037982443/
Fem minuter om åkerbär och biologiskt kulturarv
Den 17 januari blev vårt arbete uppmärksammat av radioprofilerna Epstein och Nordengren. Inslaget finns i programmets sista fem minuter.
Hotat biologiskt kulturarv prisas genom nyutgiven bok
Boken Åkerbär – Europas godaste bär, skriven av Martin Ragnar, Paulina Rytkönen och konditorn Jan Hedh har fått andra pris i tävlingen Årets måltidslitteratur kategori råvaror, boken har också utsetts att representera Sverige i den prestigefyllda tävlingen Global Gourmand Awards.
Mer om detta hittar ni på nedanstående länk
http://www.sh.se/p3/ext/custom.nsf/news?openagent&key=bok_om_bortglomt_bar_prisas_1513944067027
![](\"http://blogg.sh.se/biologiskt_kulturarv/wp-content/uploads/2017/12/P8040006.jpg\"){kind=link}
